Kategoriarkiv: Mentorskap

Aktuellt – vecka 6

Årshjul utvecklingssamtal mmMellan jul och sportlov händer mycket i vår verksamhet. Vårt ”årshjul” kring studieuppföljning (förr: omdömen) och utvecklingssamtal rullar vidare och just  nu (v. 3-7) jobbar alla mentorer med utvecklingssamtal med sina mentorselever. Vill du veta vad detta utvecklingssamtal ska innehålla, kolla på följande film där vår rektor hälsar välkommen till samtalet.

I kollegiet har vi startat en ny omgång med PAR-modellen med nya lärar-par och en längre tidsperiod. Den 19 april återsamlas vi och delar med oss av terminens lärdomar till samtliga lärarkollegor. Kanske har par:en under denna termin då hunnit besökt varandra vid fler än två tillfällen/aktiviteter, det var i allafall önskemålet från lärarna efter förra omgången.

Programlyft

Idag var det programlyft – terminens andra och sista – då eleverna först på mentorstid fick jobba enskilt/ i grupp och sen samlades representanter på eftermiddagen för att diskutera och följa upp resultatet tillsammans med rektor och kvalitetsutvecklare.

Idag tog vi upp:

  • Återkoppling från välbefinnandefrågorna som eleverna svarade på i höstas vid utvecklingssamtalet.
  • Utvärdering av Studion på tisdagar 9-10.
  • Utvärdering av Vikarie-studion vid lärares korttidsfrånvaro.
  • Utvärdering/lägesrapport kring F5 – feedback var femte vecka.
  • Diskussion kring fördelar och nackdelar med att ha en mentor som undervisar/inte undervisar eleven i någon kurs/något ämne.

Vi använde mentimeter för att utvärdera studion, vikariestudion och F5. Här kommer resultatbilderna:

Studion

Vik-studion

F5

Ett citat från kommentarer kring vikariestudion som vi skyndsamt måste ta tag i:

kommentar

Ledningsteamet och mentorsteamet tar med sig resultatet och synpunkterna och försöker åtgärda där det är möjligt redan nu och tar med övriga synpunkter in i planeringen av nästa läsår.

//Anna-Eva Olsson, processledare Kvalitet.

 

Nästa läsår

Läsår1617Denna tid på läsåret handlar mycket om att knyta ihop, justera och planera. Nästa vecka får vi CMA-enkätens resultat redovisade och det ska förstås bli mycket spännande att ta del av vad årets tvåor svarade i denna viktiga och värdefulla utvärdering. Deras åsikter kommer vi använda för att analysera vårt utvecklingsarbete så här långt och göra justeringar framöver.

Igår träffades mentorsteamet för att slutligen bestämma oss för nästa års ”läsårshjul” med utvecklingssamtal och förberedelser för dessa. Vi samlade oss kring en hel del nya och som vi tycker förenklade och förbättrade grepp och begrepp för att ytterligare stötta våra elever i deras kunskapsutveckling. En nyhet för nästa år är att mentorsteamet kommer har mer tid att träffas både kollegialt i gruppen och även ha tid för individuell elevtid varannan vecka.

Ännu återstår detaljer som ska på plats och självklart ska vi vänta in CMA-enkätens resultat innan vi helt spikar upplägget nästa läsår. Men i grova drag har vi läsåret planerat med APL/Praktikveckor, programbesök, perioder för utvecklingssamtal, brytdag med fokus på trygghet mm.

//Anna-Eva Olsson, processledare Kvalitet.

Mentorskapet i ny skepnad

vägSedan starten av höstterminen har vi vår nya organisation runt mentorskapet. Jag gick ju ut till all personal under vårterminen och frågade vilka som var på tårna för att jobba som mentor. Elva hugade lärare anmälde sitt intresse för det. Mentorskapet är precis som lektioner tillfällen till att mötas och det är just i mötet med elever vi kan göra skillnad, det är därför viktigt att även mötet elev-mentor är väl förberett så man kan göra skillnad.

Mentorsteamet träffas regelbundet och utbyter erfarenheter av sina framsteg, vilket i sig är en stor skillnad mot tidigare då denna typ av kollegialt lärande inte fanns i någon större utsträckning. Det vi just nu lägger lite extra vikt åt är att försöka definiera vad mentor skall jobba med och vad mentor inte ska jobba med. Dels för att det inte ska bli för mycket jobb men också för att se vad de som inte jobbar som mentorer ska göra i större utsträckning än tidigare. Det är ju så att det finns mängder av gemensamma arbetsuppgifter i en skolverksamhet och allt ska göras av oss som jobbar här, dessa arbetsuppgifter ska övrig personal ansvara för.

Vi räknar med att organisationen fullt ut ska vara förankrad och tydlig från och med vårterminens start. Så klart skulle det varit bra om detta redan var ett faktum men i tider av ständig förändring, tar det ibland mer tid och framförallt mer tydlighet innan nya strukturer sätter sig.

//Anders Adamson, rektor och processledare mentorskap

Nya mentorer – nytt upplägg

I tidigare blogginlägg har jag haft funderingar på att göra lite annorlunda till kommande läsår med mentorskapet. Mentorer gör skillnad, bra mentorer gör mer skillnad och de bästa gör störst skillnad.

Lite mer än 10 nuvarande mentorer meddelade att de var intresserade av att ta sig an det delvis nya mentorskapet läsåret 15/16. För att verkligen ge mentorerna möjligheten att agera bra mentorer kommer vi att under läsåret 15/16 ha schemalagd mentorstid som är obligatorisk för eleverna.

Denna tid kommer att ligga i direkt anslutning till sektorns morgonmöten på tisdagar (om vi lyckas lösa det med schemat). På träffen diskuterade vi också uppdraget, dels om innehåll men också ramar och den totala arbetsbördan. De som är mentorer kommer få mindre av andra arbetsuppgifter, på så sätt ska den totala arbetsmängden inte förändras.

Nästa steg i denna process är att vi under Loka-dagarna i höst tillsammans formulerar uppdraget , dels för vår egen tydlighet men också för att eleverna ska veta vad de kan förvänta sig av just sin mentor. För att ha lite mer kött på benen inför dessa diskussioner kommer jag att lägga fram ett utkast med tankar och idéer om vad innehållet skulle kunna vara, detta kommer att finnas med då höstterminen drar igång efter en förhoppningsvis varm sommar.

När vi träffades så tittade vi också på detta filmklipp, inte ett ord men extremt tydligt hur en mentor kan arbeta för att nå resultat:

//Anders Adamson, rektor och processledare mentorskap

Motivation slår klass

Att mentorskapet är en av de viktigaste hörnstenarna för elevers utveckling i skolan har jag talat om vid många tillfällen. I mitt förra blogginlägg tog jag upp frågan om alla ska vara mentorer? Nu har jag lyft det med några av er på vår sektor och även diskuterat det med kunniga personer utanför vår verksamhet och landat i att svaret på frågan är nej. Vissa av oss i skolpersonalen är troligtvis vassare än andra och framförallt mer motiverade för detta viktiga uppdrag. Precis som inom idrotten är jag övertygad om att motivation slår klass!

Nu tänker jag att vi tar nästa steg i detta och under kommande läsår går ner i antalet mentorer, jag tänker mig att varje mentor ska ha cirka 10-12 elever att ansvara för. Detta i sig är ungefär hälften av vad ”hörande” mentorer har. För att detta ska slå väl ut är det viktigt att du som vill vara mentor är engagerad och motiverad för ett sådant uppdrag. Tidsåtgången behöver nödvändigtvis inte bli större eller i vart fall inte mycket större än tidigare beroende hur man organiserar detta. Vi planerar att de som blir mentorer får en kortare utbildning/inspiration tillsammans för att markera att nått nytt är på gång. Exakt hur detta nya kommer att se ut är det just ni som ska utforma för att det är ni som känner och kan och vet vad våra ungdomar behöver.

//Anders Adamson, processledare Mentorskap

 

 

 

 

Ska alla vara mentorer?

Mentor SkillnadKan väl inte påstå att min process har haft så många konkreta handlingar under läsåret. Detta till trots har mycket tankeverksamhet ägnats åt ett av de som jag anser vara ett av de viktigaste uppdragen som personal har vid våra skolor, mentorskapet.

Att ett gott mentorskap gör skillnad tror jag att alla både förstår och är beredda på att utföra. Varför är det då inte på det sättet? För det är onekligen skillnad på hur vi utför detta uppdrag. Finns så klart inga generella svar på detta men i mina tankar börjar det formulera sig ett antal frågor för att råda bot på varför inte alla våra elever har ”världens” bästa mentor. Det borde ju alla ha.

Ska verkligen alla vara mentorer? Är det rättvist att alla lärare har ungefär lika många mentorslever? Eller kan man se detta på annat sätt? Ska alla ha lika mycket av allt? Är det på det sättet vi ska fördela de gemensamma arbetsuppgifterna?

Om vi i stället tänker oss att de av oss som brinner för och är erkänt bra på att vara mentorer, är mentorer för fler elever och släpper andra arbetsuppgifter. Då kanske hela verksamheten tjänar på detta. Vinnarna skulle i så fall vara alla elever som var och en skulle få just en bra mentor som gör skillnad. De i personalgruppen som då inte arbetar som mentorer jobbar då mer med andra uppgifter. Dessa uppgifter skulle kunna vara undervisning, stöd i olika former, kollegialt lärande, gemensam dokumentation, trygghetsarbete mm.

Vore kul med respons om hur ni läsare av bloggen tänker på ovanstående, dra iväg ett mejl, en tweet eller bara kom förbi!

//Anders Adamson, processledare Mentorskap