Etikettarkiv: Mentorskap

Aktuellt – vecka 6

Årshjul utvecklingssamtal mmMellan jul och sportlov händer mycket i vår verksamhet. Vårt ”årshjul” kring studieuppföljning (förr: omdömen) och utvecklingssamtal rullar vidare och just  nu (v. 3-7) jobbar alla mentorer med utvecklingssamtal med sina mentorselever. Vill du veta vad detta utvecklingssamtal ska innehålla, kolla på följande film där vår rektor hälsar välkommen till samtalet.

I kollegiet har vi startat en ny omgång med PAR-modellen med nya lärar-par och en längre tidsperiod. Den 19 april återsamlas vi och delar med oss av terminens lärdomar till samtliga lärarkollegor. Kanske har par:en under denna termin då hunnit besökt varandra vid fler än två tillfällen/aktiviteter, det var i allafall önskemålet från lärarna efter förra omgången.

Programlyft

Idag var det programlyft – terminens andra och sista – då eleverna först på mentorstid fick jobba enskilt/ i grupp och sen samlades representanter på eftermiddagen för att diskutera och följa upp resultatet tillsammans med rektor och kvalitetsutvecklare.

Idag tog vi upp:

  • Återkoppling från välbefinnandefrågorna som eleverna svarade på i höstas vid utvecklingssamtalet.
  • Utvärdering av Studion på tisdagar 9-10.
  • Utvärdering av Vikarie-studion vid lärares korttidsfrånvaro.
  • Utvärdering/lägesrapport kring F5 – feedback var femte vecka.
  • Diskussion kring fördelar och nackdelar med att ha en mentor som undervisar/inte undervisar eleven i någon kurs/något ämne.

Vi använde mentimeter för att utvärdera studion, vikariestudion och F5. Här kommer resultatbilderna:

Studion

Vik-studion

F5

Ett citat från kommentarer kring vikariestudion som vi skyndsamt måste ta tag i:

kommentar

Ledningsteamet och mentorsteamet tar med sig resultatet och synpunkterna och försöker åtgärda där det är möjligt redan nu och tar med övriga synpunkter in i planeringen av nästa läsår.

//Anna-Eva Olsson, processledare Kvalitet.

 

Inför nästa läsår

RGTU StudentmössaEleverna har gått på sommarlov eller tagit studenten men fortfarande pågår aktivitet här på skolan för oss personal. Vi knyter ihop, avslutar och summerar och själv så slutjusterar jag just nu nästa års läsårsplanering. Nedan följer en sammanfattning av de justeringar vi gör inför kommande läsår utifrån de erfarenheter vi gjort under de två första åren av våra tre ”visionsår”:

Mentorsteamet: Utökad tid för gemensamt arbete/planering/lärande. Utökad tid för individuellt arbete med enskilda elever. Tisdagar 9.00-10.00. Varannan vecka mentorsteam, varannan vecka individuell tid.

Studiotimme – tisdagar 9.00-10.00 med alla lärare som inte är mentorer.

– Ta bort omdömen. Skriv studieuppföljning. Bara grönt eller rött. Följ rutin för stöd vid rött.

Utvecklingssamtal: 3 stycken per år: PUU:

Planeringssamtal (med Välbefinnandefrågor i september),

Utvecklingssamtal (gå igenom Studieuppföljning i jan/feb),

Uppföljningssamtal (med Trygghetsfrågor i maj)

– F5: Feedback var 5e vecka: Varje elev har samtal var femte vecka med undervisande lärare hur det går och var eleven ligger till i sin kunskapsutveckling

– Uppstart/Uppföljning APL: Fokus och in i schemat för karakärslärarna

CMA-enkäten på teckenspråk – önskemål från eleverna att vi spelar in CMA-frågorna på teckenspråk som de kan titta på när de svarar på enkäten.

Vikarielösning Vi justerar vår lösning vid lärares korttidsfrånvaro.

Elevråd + Programlyft Programlyften finns kvar men kompletteras med elevråd. Elevrådet får inflytande över planeringen och uppföljning av Programlyften.

//Anna-Eva Olsson, Processledare Kvalitet

Feedback var femte vecka

BFL planeringNu har vi haft vår APL-period och karaktärslärarna sammanfattar hur bedömningen av praktiken/APL:n blivit. Likaså är många lärare i de gymnasiegemensamma ämnena upptagna med bedömningen av nationella prov. Förhoppningsvis har vi under denna termin tagit ytterligare ett steg till i vår utveckling av BFL – bedömning för lärande. Vi har också i mentorsteamet diskuterat ett nytt läsårshjul för dokumentation, studieuppföljning och utvecklingssamtal. En av flera nyheter nästa år blir bla. F5feedback var 5e vecka – som genomförs av undervisande lärare direkt till varje elev och syftar till att eleverna ska få ökad förståelse för hur de ligger till i sitt lärande och i sin kunskapsutveckling.

//Bertil Eliasson, processledare BFL

Nästa läsår

Läsår1617Denna tid på läsåret handlar mycket om att knyta ihop, justera och planera. Nästa vecka får vi CMA-enkätens resultat redovisade och det ska förstås bli mycket spännande att ta del av vad årets tvåor svarade i denna viktiga och värdefulla utvärdering. Deras åsikter kommer vi använda för att analysera vårt utvecklingsarbete så här långt och göra justeringar framöver.

Igår träffades mentorsteamet för att slutligen bestämma oss för nästa års ”läsårshjul” med utvecklingssamtal och förberedelser för dessa. Vi samlade oss kring en hel del nya och som vi tycker förenklade och förbättrade grepp och begrepp för att ytterligare stötta våra elever i deras kunskapsutveckling. En nyhet för nästa år är att mentorsteamet kommer har mer tid att träffas både kollegialt i gruppen och även ha tid för individuell elevtid varannan vecka.

Ännu återstår detaljer som ska på plats och självklart ska vi vänta in CMA-enkätens resultat innan vi helt spikar upplägget nästa läsår. Men i grova drag har vi läsåret planerat med APL/Praktikveckor, programbesök, perioder för utvecklingssamtal, brytdag med fokus på trygghet mm.

//Anna-Eva Olsson, processledare Kvalitet.

Att förlänga ett fartyg…

Stena GermanicaIgår var alla våra teknikelever – ettor, tvåor och treor – till Göteborg på studiebesök. Vi åkte kl 06.00 från Örebro och vid tiotiden så mötte styrman Fredrik Boman oss vid Stena-terminalen för att sedan visa oss runt på båten och svara på våra frågor.

Alla elever hade i uppgift att ställa minst en fråga var och när vi åkte hem så skickade de sin fråga och sitt svar till oss på sms.

Nedan finner du elevernas frågor och svar från besöket. Syftet med besöket var delvis att jobba med examensmålen för teknikprogrammet och fartyget Stena Germanica är extra spännande ur två aspekter (förutom att ett fartyg förstås innehåller massor av olika tekniska system och kräver kompetens inom flera teknikområden): Fartyget har delats och förlängts med en sektion – och om detta hade våra elever många frågor. Dessutom har fartyget möjlighet att drivas med metanol – ett ganska ”nytt” drivmedel inom fartygsbranschen som har sina fördelar men också sina utmaningar. Även detta område berördes med en hel del frågor. På eftermiddagen fortsatte vi sen till Chalmers för info och besök, men det är en annan historia…

//Anna-Eva Olsson, Nils-Börje Eklöf, Bengt Andersson och Helena Rydén

Fråga: Hur långt var fartyget före förlängningen, hur långt blev det efter? 

Svar: Innan förlängningen var fartyget 190  m långt. 

Efter förlängningen blev fartyget 240 m långt.

Fartyget förlängdes med 50 meter //CD

—————————————————————————

Fråga: Varför valde man att förlänga skeppet?

Svar: För att kunna ta mera passagerare, fordon och last. Så man tjänar mer vinst på turerna då man ju kan ta mer folk åt gången. //MRL

—————————————————————————

Fråga: Vad är fördelarna och nackdelarna med att båten har förlängts med ca 50 meter??

Svar: Fördelar är att båten får större lastkapacitet, fler hytter och större publika utrymmen.

Största nackdelen är att båten blir mer vindkänslig. //RE

—————————————————————————

Fråga: Hur delades båtens insida? 

Svar: Man hade en ritning på båten som visade vart man skulle såga. Man kunde ha en laser som visar var man ska såga. Innan man ska såga så måste brandmännen vara vid den plats där man ska såga så det inte tar eld på båten. //ABJ

—————————————————————————

Jag frågade om båtens sjöduglighet påverkades efter att den byggdes om till en mer avlång variant. Styrmannen förklarade att den liksom innan inte var känslig för vågor då båtens underdel bröt vågorna bra, dock blev den känsligare för vindar från sidan. Sidoarean ökade från ungefär 2000 till 4000 m^2. 

Fast då den är väldigt svår att välta pga dess tunga botten, så påverkade inte längden sjödugligheten. Dock så gjorde det den mer svårmanövrerad i och med att vindarna påverkade riktningen mycket. //EL

—————————————————————————

Fråga: Har ni tankar där ni fyller på med vatten för att stabilisera båten om den börjar luta?

Svar: Ja det har dom, dom måste alltid ha vatten och dom har ca 1000 ton vatten, olja och dieselolja. 

Om båten är tom så pumpar dom in ca 800 ton vatten för att stabilisera den.   

Men om det är för mycket last på en sida så pumpar dom in vatten på andra sidan för räta upp den. //GW

—————————————————————————

Fråga: Hur många jobbar på båten?

Svar: Det jobbar runt 90 personer på båten, de gjorde allt möjligt som städare, underhållning, de som har koll på maskinerna, styra båten, säljare, kockar //MR

—————————————————————————

Fråga: Är de någon skillnad i drift på metanol och diesel? 

Svar: Nej men de krävs mer metanol för att få ut samma energi som ut diesel //LLE

—————————————————————————

Fråga: Varför använder man metanol?

Svar: Därför att det inte får släppas ut mer än 0,5% svavel i havet och även för att metanol är miljövänlig! Och sen så fick vi även veta att metanol gav hälften så mycket i kraft jämförelse med diesel //AT

—————————————————————————

Fråga: Kommer de andra färjorna inom Stena Line också ersättas med metanol som bränsle? 

Svar: Ja, det finns planer för det. Stena Germanica använder metanol som drivmedel, 95% består av det förstnämnda och resten av procenten är diesel. Om tekniken fungerar bra ska fyra nya färjor byggas i Kina och anpassas. De kommer drivas på metanol, diesel och naturgas. //LB

—————————————————————————

Fråga: Vad skulle de göra under ett ev. strömavbrott?

Svar: Eftersom de förlorar många viktiga system har de reservbatteri. Som med mycket annat på båten har de många säkerhetssystem och möjligheter ifall något går sönder. Jag tycker det var en smart lösning men vad händer om reserven går sönder? Det finns alltså rum för att tänka till lite där även om det är väldigt osannolikt att både reserv och alla system går sönder samtidigt. //AB

—————————————————————————

Fråga: Hur kommer det sig att deras navigationssystem har 3 meters noggrannhet?

Svar: De använder satelliter och land GPS system som då är placerade på kusterna till deras datorer som då beräknar tiden och avståndet som det tar för varje signal och avgör då vart på kartan de är. //LT

 

Aktuellt – vecka 11

GodisNu råder febril aktivitet för att allt ska vara i ordning till påsklovet. I morgon ska alla omdömen vara klara och finnas dokumenterade på ITS i kursen RG Dokumentation 15-16. Alla mentorer ska sen – efter påsk och en månad framåt – genomföra utvecklingssamtal med sina mentorselever med utgångspunkt från omdömena. Efter påsklovet går även alla våra 2or, 3or och 4or ut på APL/praktik. 2orna har tre veckors APL/praktik och 3-4orna har fyra veckors APL/praktik. Inför detta har karaktärslärarna förberett hur kontakt med handledaren ska ske och vilka moment i kurserna som ska bedömas utifrån moment som genomförs på APL:n. Vår APL-samordnare jobbar också stenhårt in i det sista med att styra upp och säkra upp att alla elever och personal vet var de ska vara och hur APL-introduktionen ska gå till när allt kör igång efter lovet.

På organisations/ledningsnivå så förbereder vi redan inför nästa läsår och lägger grunden och planerar utifrån antagningssiffror och information om elevernas läge i kurserna. Vi samlar information inför tjänsteplanering och i morgon ska vi ha ”idékalas” – då vi testar några förbättringsidéer tillsammans – allt för att kunna justera och rätta till det som inte fungerat så bra i år – t ex elevernas möjlighet till studio samt vikarieanskaffning då lärare är sjuka/frånvarande kortare tid. Vi hoppas att vi till nästa läsår kan bygga en struktur som bättre möter elever och lärares behov – för ökade kunskapsresultat och välbefinnande.

Så nu – sista rycket – sen Glad påsk till er alla!