Etikettarkiv: VT16

Aktuellt – vecka 23

Skolavslutning och studentexamen. Vi säger hej då och på återseende till våra 1or och 2or och några av våra 3or som har beviljats förlängd studietid. Vi vinkar farväl och lycka till åt våra nybakade studenter. Grattis och bra jobbat under er gymnasietid. Ut i livet och ta för er! Studenter

//All personal på RGTU

Trygg Ung

Trygg Ung loggaEngagerade elever som träffas utanför skoltid för att fundera kring trygghet i skolan. Elever som aktivt diskuterar hur alla elever ska trivas och må bra på skolan. Elever som deltar i planering och genomförande av aktiviteter som handlar om elevers trygghet. Visst låter det nästan för bra för att vara sant. Men det är sant! Det är med största stolthet jag presenterar Trygg Ung!

Under detta läsår har en grupp elever som känner sig extra engagerade i trygghetsfrågan träffats och diskuterat på vilket sätt just de kan bidra till skolans trygghet. Gruppen har vuxit och växer fortfarande, allt fler elever väljer att vara med. Gruppen beskriver sig på följande vis:

”Ingen elev ska känna sig ensam, utanför, mobbad eller på annat sätt otrygg i skolan. Trygg Ung består av elever på Riksgymnasiet på Tullängsgymnasiet som vill att alla elever ska må bra.”

Eleverna i Trygg Ung är extra ögon ute på skolan, de uppmärksammar om någon elev far illa, är ensam eller på annat sätt behöver hjälp. De har varit delaktiga i en kartläggning hur tjejer på RGTU upplever sin skolsituation utifrån kön. För att öka deras kunskap om bl.a. grupptryck har skolpsykolog Dennis Wedholm föreläst för Trygg Ung om gruppsykologi.

Ett par gånger under läsåret har Trygg Ung bjudit in samtliga elever på RGTU till frukost i skolans café Innova. Frukostarna har serverats under elevernas sovmorgon och i maj kom över 30 % av våra elever till skolan på en sovmorgon för att äta frukost och prata med Trygg Ung. Jätteroligt!

Under vecka 46 var det fokus på mänskliga rättigheter i Örebro kommun. I samband med den veckan så visade olika föreningar och grupper upp sina verksamheter i skolans cafeteria och vid ett bord kunde man hitta representanter från Trygg Ung.TryggUng i Innova

I mitt arbete har jag även märkt att flera av eleverna som är med i Trygg Ung söker kontakt med mig för att påtala att de märkt att någon annan elev tycks må dåligt. De peppar dessutom elever att själva ta kontakt med skolpersonal.

Arbetet med Trygg Ung har bara börjat så smått och jag ser redan oerhörda vinster i att få med eleverna i trygghetsarbetet.

// Malin Samuelsson, processledare Trygghet

Fortsättning följer

sommarängNär vi denna termin drivit välbefinnandeprocessen så har vi bl.a hunnit med att arrangera en hel aktivitetsdag i vintras. Vi har morgontränat på tisdagar och på torsdagar har vi haft träning i idrottshallen mellan 16-17. Vi är ganska nöjda med det vi hunnit med och har fler planer inför fortsättningen.

Det kommer dock bli en stor förändring eftersom Karin slutar och flyttar till annan ort och annat uppdrag. Men min tanke är att fortsätta driva Välbefinnandeprocessen under kommande läsår på liknande sätt men med extra fokus på följande två utvecklingsområden:

  • Samarbete med karaktärslärare med fokus på att försöka hitta former för samarbete och att implementera träning i deras undervisning.
  • Ytterligare en hel eller halv aktivitetsdag under HT16, kanske en tisdag förmiddag då vi har studio och mentorstid.

På återhörande i höst. Då med bara mig som processledare.

//Alenka Horvat, processledare Välbefinnande

Aktuellt – vecka 22

StudentmenyEn vecka fylld av stort och smått. Terminen går in i slutspurten och tempot har varit högt under veckan. Under tisdagen hade vi läsårets sista Programlyft med fokus på uppföljning och återkoppling från elev-enkäterna som gjorts under våren (CMA/Skol-enkäten för åk 2 och Trygghetsenkäten med alla elever). Under programlyftet fick eleverna också chans att ställa sina frågor och lyfta sina funderingar kring nästa läsår då Riksgymnasiets elever och personal från Risbergska ska ha sin utbildning och arbetsplats på Tullängen.

I början av programlyftet fick även elever som ev. var intresserade av framtida elevrådsarbete gå till en egen lokal där vår kvalitetsutvecklare Anna-Eva hade programlyft med dem. Efter det så diskuterades och beslutades att ett elevråd ska starta i höst. Programlyften kommer fortsätta som vanligt parallellt med elevrådsarbetet – helt enligt de åtta elevråds-representanternas förslag.

I höst sätter vi igång elevrådsarbetet och hälsar förstås nya elever, som är intresserade av att delta, varmt välkomna!

Under veckan har även slutbetyg satts för våra studenter och traditionsenlig studentmiddag har gått av stapeln. Menyn finner ni på bilden här ovan. Nu knyter vi ihop den här veckan och planerar för skolavslutning/student samt välkomnande av våra nya kamrater från Risbergska. Välkomna till RGTU!!

Feedback var femte vecka

BFL planeringNu har vi haft vår APL-period och karaktärslärarna sammanfattar hur bedömningen av praktiken/APL:n blivit. Likaså är många lärare i de gymnasiegemensamma ämnena upptagna med bedömningen av nationella prov. Förhoppningsvis har vi under denna termin tagit ytterligare ett steg till i vår utveckling av BFL – bedömning för lärande. Vi har också i mentorsteamet diskuterat ett nytt läsårshjul för dokumentation, studieuppföljning och utvecklingssamtal. En av flera nyheter nästa år blir bla. F5feedback var 5e vecka – som genomförs av undervisande lärare direkt till varje elev och syftar till att eleverna ska få ökad förståelse för hur de ligger till i sitt lärande och i sin kunskapsutveckling.

//Bertil Eliasson, processledare BFL

Processprat för stabil processväv

I dag har jag genomfört det sista processpratet för denna termin, dvs ett samtal med var och en av processledarna där vi följer upp mål vi satt upp för året och diskuterar nästa steg och planerar för nästa läsår. Utifrån processpraten så kan jag konstatera att våra processer fortsätter ge stabilitet och struktur åt vår vardag. Processerna utvecklas kontinuerligt och till nästa år kommer små justeringar göras men vi behåller samtliga tio processer under hela ”visions-tiden”. Dvs även läsåret 16/17.

Nedan finner ni en skiss som illustrerar hur processerna ger struktur i en händelsestyrd vardag – som skolan är. Bilderna har jag själv ritat efter förlaga/idé från www.indea.se och deras bok ”Eld och vatten”.

Struktur

Interaktion

Processväv

 

//Anna-Eva Olsson, processledare Kvalitet.

Nästa läsår

Läsår1617Denna tid på läsåret handlar mycket om att knyta ihop, justera och planera. Nästa vecka får vi CMA-enkätens resultat redovisade och det ska förstås bli mycket spännande att ta del av vad årets tvåor svarade i denna viktiga och värdefulla utvärdering. Deras åsikter kommer vi använda för att analysera vårt utvecklingsarbete så här långt och göra justeringar framöver.

Igår träffades mentorsteamet för att slutligen bestämma oss för nästa års ”läsårshjul” med utvecklingssamtal och förberedelser för dessa. Vi samlade oss kring en hel del nya och som vi tycker förenklade och förbättrade grepp och begrepp för att ytterligare stötta våra elever i deras kunskapsutveckling. En nyhet för nästa år är att mentorsteamet kommer har mer tid att träffas både kollegialt i gruppen och även ha tid för individuell elevtid varannan vecka.

Ännu återstår detaljer som ska på plats och självklart ska vi vänta in CMA-enkätens resultat innan vi helt spikar upplägget nästa läsår. Men i grova drag har vi läsåret planerat med APL/Praktikveckor, programbesök, perioder för utvecklingssamtal, brytdag med fokus på trygghet mm.

//Anna-Eva Olsson, processledare Kvalitet.

Aktuellt – vecka 17

Blåsippor i hagelPrecis som aprilvädret växlat snabbt denna vecka så är det full aktivitet här hos oss med snabba växlingar och många viktiga saker som pågår. Först och främst hälsar vi alla våra åk 2-3-4-elever välkomna tillbaka från sin APL/praktik. Nu väntar viktig återkoppling kring närvaro och lärande samt insamling av omdömen.

Denna vecka har vi också våra sista grupper här på miljöbesök. Vi har under tre intensiva veckor visat upp vår skola och informerat om vår verksamhet för nyfikna och intresserade elever (som nu går på högstadiet) och deras föräldrar.  Vi hoppas att många av dem väljer att besöka oss nästa läsår igen på Programbesök för att slutligen kanske välja att studera här hos oss under sin gymnasietid.

Vår rektor är två dagar i Stockholm med Tullängsgymnasiets ledningsgrupp och de besöker bla SETT-mässan idag. Samtidigt är det denna vecka dags för nationella prov i Svenska vilket också justerar vår vardagliga verksamhet något.

Full fart på RGTU med andra ord.

 

Att förlänga ett fartyg…

Stena GermanicaIgår var alla våra teknikelever – ettor, tvåor och treor – till Göteborg på studiebesök. Vi åkte kl 06.00 från Örebro och vid tiotiden så mötte styrman Fredrik Boman oss vid Stena-terminalen för att sedan visa oss runt på båten och svara på våra frågor.

Alla elever hade i uppgift att ställa minst en fråga var och när vi åkte hem så skickade de sin fråga och sitt svar till oss på sms.

Nedan finner du elevernas frågor och svar från besöket. Syftet med besöket var delvis att jobba med examensmålen för teknikprogrammet och fartyget Stena Germanica är extra spännande ur två aspekter (förutom att ett fartyg förstås innehåller massor av olika tekniska system och kräver kompetens inom flera teknikområden): Fartyget har delats och förlängts med en sektion – och om detta hade våra elever många frågor. Dessutom har fartyget möjlighet att drivas med metanol – ett ganska ”nytt” drivmedel inom fartygsbranschen som har sina fördelar men också sina utmaningar. Även detta område berördes med en hel del frågor. På eftermiddagen fortsatte vi sen till Chalmers för info och besök, men det är en annan historia…

//Anna-Eva Olsson, Nils-Börje Eklöf, Bengt Andersson och Helena Rydén

Fråga: Hur långt var fartyget före förlängningen, hur långt blev det efter? 

Svar: Innan förlängningen var fartyget 190  m långt. 

Efter förlängningen blev fartyget 240 m långt.

Fartyget förlängdes med 50 meter //CD

—————————————————————————

Fråga: Varför valde man att förlänga skeppet?

Svar: För att kunna ta mera passagerare, fordon och last. Så man tjänar mer vinst på turerna då man ju kan ta mer folk åt gången. //MRL

—————————————————————————

Fråga: Vad är fördelarna och nackdelarna med att båten har förlängts med ca 50 meter??

Svar: Fördelar är att båten får större lastkapacitet, fler hytter och större publika utrymmen.

Största nackdelen är att båten blir mer vindkänslig. //RE

—————————————————————————

Fråga: Hur delades båtens insida? 

Svar: Man hade en ritning på båten som visade vart man skulle såga. Man kunde ha en laser som visar var man ska såga. Innan man ska såga så måste brandmännen vara vid den plats där man ska såga så det inte tar eld på båten. //ABJ

—————————————————————————

Jag frågade om båtens sjöduglighet påverkades efter att den byggdes om till en mer avlång variant. Styrmannen förklarade att den liksom innan inte var känslig för vågor då båtens underdel bröt vågorna bra, dock blev den känsligare för vindar från sidan. Sidoarean ökade från ungefär 2000 till 4000 m^2. 

Fast då den är väldigt svår att välta pga dess tunga botten, så påverkade inte längden sjödugligheten. Dock så gjorde det den mer svårmanövrerad i och med att vindarna påverkade riktningen mycket. //EL

—————————————————————————

Fråga: Har ni tankar där ni fyller på med vatten för att stabilisera båten om den börjar luta?

Svar: Ja det har dom, dom måste alltid ha vatten och dom har ca 1000 ton vatten, olja och dieselolja. 

Om båten är tom så pumpar dom in ca 800 ton vatten för att stabilisera den.   

Men om det är för mycket last på en sida så pumpar dom in vatten på andra sidan för räta upp den. //GW

—————————————————————————

Fråga: Hur många jobbar på båten?

Svar: Det jobbar runt 90 personer på båten, de gjorde allt möjligt som städare, underhållning, de som har koll på maskinerna, styra båten, säljare, kockar //MR

—————————————————————————

Fråga: Är de någon skillnad i drift på metanol och diesel? 

Svar: Nej men de krävs mer metanol för att få ut samma energi som ut diesel //LLE

—————————————————————————

Fråga: Varför använder man metanol?

Svar: Därför att det inte får släppas ut mer än 0,5% svavel i havet och även för att metanol är miljövänlig! Och sen så fick vi även veta att metanol gav hälften så mycket i kraft jämförelse med diesel //AT

—————————————————————————

Fråga: Kommer de andra färjorna inom Stena Line också ersättas med metanol som bränsle? 

Svar: Ja, det finns planer för det. Stena Germanica använder metanol som drivmedel, 95% består av det förstnämnda och resten av procenten är diesel. Om tekniken fungerar bra ska fyra nya färjor byggas i Kina och anpassas. De kommer drivas på metanol, diesel och naturgas. //LB

—————————————————————————

Fråga: Vad skulle de göra under ett ev. strömavbrott?

Svar: Eftersom de förlorar många viktiga system har de reservbatteri. Som med mycket annat på båten har de många säkerhetssystem och möjligheter ifall något går sönder. Jag tycker det var en smart lösning men vad händer om reserven går sönder? Det finns alltså rum för att tänka till lite där även om det är väldigt osannolikt att både reserv och alla system går sönder samtidigt. //AB

—————————————————————————

Fråga: Hur kommer det sig att deras navigationssystem har 3 meters noggrannhet?

Svar: De använder satelliter och land GPS system som då är placerade på kusterna till deras datorer som då beräknar tiden och avståndet som det tar för varje signal och avgör då vart på kartan de är. //LT