Etikettarkiv: VT16

Nästa läsår

Läsår1617Denna tid på läsåret handlar mycket om att knyta ihop, justera och planera. Nästa vecka får vi CMA-enkätens resultat redovisade och det ska förstås bli mycket spännande att ta del av vad årets tvåor svarade i denna viktiga och värdefulla utvärdering. Deras åsikter kommer vi använda för att analysera vårt utvecklingsarbete så här långt och göra justeringar framöver.

Igår träffades mentorsteamet för att slutligen bestämma oss för nästa års ”läsårshjul” med utvecklingssamtal och förberedelser för dessa. Vi samlade oss kring en hel del nya och som vi tycker förenklade och förbättrade grepp och begrepp för att ytterligare stötta våra elever i deras kunskapsutveckling. En nyhet för nästa år är att mentorsteamet kommer har mer tid att träffas både kollegialt i gruppen och även ha tid för individuell elevtid varannan vecka.

Ännu återstår detaljer som ska på plats och självklart ska vi vänta in CMA-enkätens resultat innan vi helt spikar upplägget nästa läsår. Men i grova drag har vi läsåret planerat med APL/Praktikveckor, programbesök, perioder för utvecklingssamtal, brytdag med fokus på trygghet mm.

//Anna-Eva Olsson, processledare Kvalitet.

Aktuellt – vecka 17

Blåsippor i hagelPrecis som aprilvädret växlat snabbt denna vecka så är det full aktivitet här hos oss med snabba växlingar och många viktiga saker som pågår. Först och främst hälsar vi alla våra åk 2-3-4-elever välkomna tillbaka från sin APL/praktik. Nu väntar viktig återkoppling kring närvaro och lärande samt insamling av omdömen.

Denna vecka har vi också våra sista grupper här på miljöbesök. Vi har under tre intensiva veckor visat upp vår skola och informerat om vår verksamhet för nyfikna och intresserade elever (som nu går på högstadiet) och deras föräldrar.  Vi hoppas att många av dem väljer att besöka oss nästa läsår igen på Programbesök för att slutligen kanske välja att studera här hos oss under sin gymnasietid.

Vår rektor är två dagar i Stockholm med Tullängsgymnasiets ledningsgrupp och de besöker bla SETT-mässan idag. Samtidigt är det denna vecka dags för nationella prov i Svenska vilket också justerar vår vardagliga verksamhet något.

Full fart på RGTU med andra ord.

 

Att förlänga ett fartyg…

Stena GermanicaIgår var alla våra teknikelever – ettor, tvåor och treor – till Göteborg på studiebesök. Vi åkte kl 06.00 från Örebro och vid tiotiden så mötte styrman Fredrik Boman oss vid Stena-terminalen för att sedan visa oss runt på båten och svara på våra frågor.

Alla elever hade i uppgift att ställa minst en fråga var och när vi åkte hem så skickade de sin fråga och sitt svar till oss på sms.

Nedan finner du elevernas frågor och svar från besöket. Syftet med besöket var delvis att jobba med examensmålen för teknikprogrammet och fartyget Stena Germanica är extra spännande ur två aspekter (förutom att ett fartyg förstås innehåller massor av olika tekniska system och kräver kompetens inom flera teknikområden): Fartyget har delats och förlängts med en sektion – och om detta hade våra elever många frågor. Dessutom har fartyget möjlighet att drivas med metanol – ett ganska ”nytt” drivmedel inom fartygsbranschen som har sina fördelar men också sina utmaningar. Även detta område berördes med en hel del frågor. På eftermiddagen fortsatte vi sen till Chalmers för info och besök, men det är en annan historia…

//Anna-Eva Olsson, Nils-Börje Eklöf, Bengt Andersson och Helena Rydén

Fråga: Hur långt var fartyget före förlängningen, hur långt blev det efter? 

Svar: Innan förlängningen var fartyget 190  m långt. 

Efter förlängningen blev fartyget 240 m långt.

Fartyget förlängdes med 50 meter //CD

—————————————————————————

Fråga: Varför valde man att förlänga skeppet?

Svar: För att kunna ta mera passagerare, fordon och last. Så man tjänar mer vinst på turerna då man ju kan ta mer folk åt gången. //MRL

—————————————————————————

Fråga: Vad är fördelarna och nackdelarna med att båten har förlängts med ca 50 meter??

Svar: Fördelar är att båten får större lastkapacitet, fler hytter och större publika utrymmen.

Största nackdelen är att båten blir mer vindkänslig. //RE

—————————————————————————

Fråga: Hur delades båtens insida? 

Svar: Man hade en ritning på båten som visade vart man skulle såga. Man kunde ha en laser som visar var man ska såga. Innan man ska såga så måste brandmännen vara vid den plats där man ska såga så det inte tar eld på båten. //ABJ

—————————————————————————

Jag frågade om båtens sjöduglighet påverkades efter att den byggdes om till en mer avlång variant. Styrmannen förklarade att den liksom innan inte var känslig för vågor då båtens underdel bröt vågorna bra, dock blev den känsligare för vindar från sidan. Sidoarean ökade från ungefär 2000 till 4000 m^2. 

Fast då den är väldigt svår att välta pga dess tunga botten, så påverkade inte längden sjödugligheten. Dock så gjorde det den mer svårmanövrerad i och med att vindarna påverkade riktningen mycket. //EL

—————————————————————————

Fråga: Har ni tankar där ni fyller på med vatten för att stabilisera båten om den börjar luta?

Svar: Ja det har dom, dom måste alltid ha vatten och dom har ca 1000 ton vatten, olja och dieselolja. 

Om båten är tom så pumpar dom in ca 800 ton vatten för att stabilisera den.   

Men om det är för mycket last på en sida så pumpar dom in vatten på andra sidan för räta upp den. //GW

—————————————————————————

Fråga: Hur många jobbar på båten?

Svar: Det jobbar runt 90 personer på båten, de gjorde allt möjligt som städare, underhållning, de som har koll på maskinerna, styra båten, säljare, kockar //MR

—————————————————————————

Fråga: Är de någon skillnad i drift på metanol och diesel? 

Svar: Nej men de krävs mer metanol för att få ut samma energi som ut diesel //LLE

—————————————————————————

Fråga: Varför använder man metanol?

Svar: Därför att det inte får släppas ut mer än 0,5% svavel i havet och även för att metanol är miljövänlig! Och sen så fick vi även veta att metanol gav hälften så mycket i kraft jämförelse med diesel //AT

—————————————————————————

Fråga: Kommer de andra färjorna inom Stena Line också ersättas med metanol som bränsle? 

Svar: Ja, det finns planer för det. Stena Germanica använder metanol som drivmedel, 95% består av det förstnämnda och resten av procenten är diesel. Om tekniken fungerar bra ska fyra nya färjor byggas i Kina och anpassas. De kommer drivas på metanol, diesel och naturgas. //LB

—————————————————————————

Fråga: Vad skulle de göra under ett ev. strömavbrott?

Svar: Eftersom de förlorar många viktiga system har de reservbatteri. Som med mycket annat på båten har de många säkerhetssystem och möjligheter ifall något går sönder. Jag tycker det var en smart lösning men vad händer om reserven går sönder? Det finns alltså rum för att tänka till lite där även om det är väldigt osannolikt att både reserv och alla system går sönder samtidigt. //AB

—————————————————————————

Fråga: Hur kommer det sig att deras navigationssystem har 3 meters noggrannhet?

Svar: De använder satelliter och land GPS system som då är placerade på kusterna till deras datorer som då beräknar tiden och avståndet som det tar för varje signal och avgör då vart på kartan de är. //LT

 

Mår du bra så blir livet enklare – Innova kan hjälpa oss…!

InnovaProcessen Välbefinnande har gjort ett studiebesök i vårt populära kafé Innova för att höra hur personalen där ser på just Välbefinnande men också berätta om vårt arbete. Ansvariga Annika Bergström mötte upp oss och började beskriva vad som är viktigt för dem och hur de jobbar. T ex är det alltid mer prisvärt att köpa hälsosamma alternativ såsom frukt, smörgås, smoothie än att köpa t ex en chokladboll.

Alla kommunala gymnasieskolor kaféer strävar efter att hålla ungefär samma priser kring alternativ som finns på alla platser men sedan skiljer sig skolorna åt vad gäller elevernas önskemål. Här på Tullängsgymnasiet produceras och säljs det ca 200-300 smörgåsar varje dag.

Vi som ansvariga i processen Välbefinnande tycker att placeringen av t ex frukt skulle kunna få en mer framträdande plats på försäljningsdisken. Att börja sälja fikabröd/ kakor först efter lunch kanske också skulle kunna vara värt att testa. Men det är inte bara de processansvariga som får komma med önskemål eller funderingar. Annika menar att det är mycket positivt om vi, tillsammans, elever och personal kommer med fler önskemål om vad som ska finnas i Innova. Annika vill samarbeta kring utbudet.

Processarbetet fortsätter med att vi erbjuder elever och personal en aktivare vardag. Detta genom ”extra” möjlighet till rörelse. Spinning på tisdagar och annan träning på torsdagar.

Om vi mår bra presterar vi bättre!

// Karin Hallin Ahlström och Alenka Horvat, Processledare Välbefinnande

Aktuellt – vecka 13

APLkartaNu är vi igång igen efter påsklovet och personalen började jobba i tisdags och eleverna började i onsdags. Våra 2or, 3or och 4or är nu ute på APL/Praktik och denna vecka har det varit fokus på introduktion och kontakt mellan skola och APL/Praktik- företag. Eftersom vi har elever från hela Sverige så har vi också APL/Praktikplatser i hela Sverige. Så det krävs en del planering och förberedelser för att allt ska klaffa när eleverna kommer ut på sin första APL/Praktik-dag.

ITS-processen lyfter

ITS lyfterFortbildningen 

En utbildningsinsats planerades under våren, den var gemensam för alla gymnasieskolor i Örebro. På vår sektor tjuvstartade vi sent i våras med det första steget och hela paketet genomfördes under första delen av höstterminen. Resultatet är ännu och inte redovisat men förhoppningsvis finns det nu en bredare kompetens, vilket kan göra det lättare att få och ge hjälp om man kört fast.

Utvärderingen 

Vid utvärderingen i våras av den del i Its-processen som handlar om att samla information (RG Omdömen 14-15) omkring eleven i våras sticker två saker ut och det härrör från arbetet med omdömen och utvecklingssamtalen. Det som kommenterades kan sammanfattas med “håll inte på att ändra en massa” och “inga utvecklingssamtal under praktikperioder”. Under det här året har det inte gjorts några ändringar i de mallar som ligger från början. När det gäller tidpunkten för utvecklingssamtalen känner jag att jag inte kunnat påverka tidpunkten på ett bra sätt.

Dokumentationen

Tanken att dokumentation omkring eleven samlas på en plats, RG Dokumentation 15-16, är känd men om det blivit en naturlig del i arbetet är svårt att bedöma.

En frågeställning som ar aktuell just nu är hur “man” håller information i RG Dokumentation 15-16 aktuell? Det finns uppgifter som ibland förändras under året och blir därmed inaktuell, vilket blir vilseledande för den som söker information.

Utvecklingen

Den närmaste tiden kommer arbetet att inriktas att förbättra förutsättningarna runt arbetet med omdömen och utvecklingsamtal. Det gäller mallarnas utformning och innehåll samt att försöka påverka tidsplanen så att arbetet inte uppfattas som “något nödvändigt ont” eller att det kommer vid “fel” tidpunkt utan det blir något positivt som bidrar till elevens utveckling.

//Christer Backlund, processledare ITSlearning

 

Aktuellt – vecka 11

GodisNu råder febril aktivitet för att allt ska vara i ordning till påsklovet. I morgon ska alla omdömen vara klara och finnas dokumenterade på ITS i kursen RG Dokumentation 15-16. Alla mentorer ska sen – efter påsk och en månad framåt – genomföra utvecklingssamtal med sina mentorselever med utgångspunkt från omdömena. Efter påsklovet går även alla våra 2or, 3or och 4or ut på APL/praktik. 2orna har tre veckors APL/praktik och 3-4orna har fyra veckors APL/praktik. Inför detta har karaktärslärarna förberett hur kontakt med handledaren ska ske och vilka moment i kurserna som ska bedömas utifrån moment som genomförs på APL:n. Vår APL-samordnare jobbar också stenhårt in i det sista med att styra upp och säkra upp att alla elever och personal vet var de ska vara och hur APL-introduktionen ska gå till när allt kör igång efter lovet.

På organisations/ledningsnivå så förbereder vi redan inför nästa läsår och lägger grunden och planerar utifrån antagningssiffror och information om elevernas läge i kurserna. Vi samlar information inför tjänsteplanering och i morgon ska vi ha ”idékalas” – då vi testar några förbättringsidéer tillsammans – allt för att kunna justera och rätta till det som inte fungerat så bra i år – t ex elevernas möjlighet till studio samt vikarieanskaffning då lärare är sjuka/frånvarande kortare tid. Vi hoppas att vi till nästa läsår kan bygga en struktur som bättre möter elever och lärares behov – för ökade kunskapsresultat och välbefinnande.

Så nu – sista rycket – sen Glad påsk till er alla!